Osby logotyp i mobilmeny
Osby kommun

Radon

När det gäller luften i våra bostäder är marken under huset sannolikt den vanligaste radonkällan. Men radon kan också komma från byggnadsmaterial och från hushållsvattnet. Allt byggnadsmaterial av sten och lera innehåller radioaktiva ämnen, men vanligtvis i små mängder. Viss sorts lättbetong, så kallad blåbetong, som användes från 1929 till slutet av 1970-talet, kan däremot ge höga radonhalter.

Frågor och svar om radon

Vad är radon?

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som bildas när det radioaktiva grundämnet sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metalljoner. När vi andas in radonhaltig luft fastnar radondöttrarna i våra luftvägar. Vid sönderfallet sänder radondöttrarna ut strålning som kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Radon luktar inte, syns inte och smakar ingenting.

Hur mäter jag?

För att veta om du har radon i din bostad är det enkelt att göra en mätning. Mätperiodens längd ska vara minst två, helst tre månader för att ge ett rättvisande årsmedelvärde. Mätningen ska ske under eldningssäsong, normalt under perioden oktober till april. Om du som småhusägare misstänker att du har radon i din bostad, så rekommenderar miljö- och byggförvaltningen att du tar kontakt med ett ackrediterat laboratorium.

Vilka gränsvärden finns för radon?

Enligt regeringens miljömål ska radonhalten i skolor och förskolor vara lägre än 200 Bq/m3 (becquerel per kubikmeter luft) senast år 2010 och i alla bostäder senast 2020.

Om mätresultatet visar att det finns mer än 200 Bq/m3 i inomhusluften bör du sanera huset.

Hur sänker jag radonhalten?

Är det byggnadsmaterialet som utstrålar radon, behöver luftomsättningen öka. Kommer radonet från marken kan det i enklare fall räcka att täta läckor mot marken. Vid högre radonhalter kan tryckförhållandena behöva ändras så att markluften inte tränger in i huset. Är det dricksvattnet som är orsaken till förhöjda radonhalter räcker det oftast med att vattnet luftas.

Hur ser det ut i Osby kommun?

I Osby kommuns tätorter gjordes i början på 1980-talet bilmätningar i syfte att spåra hus byggda av så kallad blåbetong. Kontakt togs med fastighetsägare, där förhöjda värden av gammastrålning upptäckts och uppföljande mätningar av radon i inomhusluften utfördes.

1990 utfördes en översiktlig markradonundersökning för att kartlägga eventuella riskområden i Osby kommun. Cirka 300 mätpunkter, jämt fördelade över kommunen, provtogs. Inga större sammanhängande högriskområden påträffades, men halterna ökar österut inom kommunen. Medelvärdet av radonhalten i marken är något högre i isälvsavlagringar än i övriga jordarter.