Osby logotyp i mobilmeny
Osby kommun
Translate

2015-01-22

Brandingenjörens fokus är säkerhet

Helle Unosdotter har just börjat i Osby kommun som brandingenjör. Hennes arbete kräver analytisk förmåga och spänner över ett brett fält, allt ifrån riskanalyser och planering av det förebyggande arbetet till insatsledning vid olyckor i kommunen. Kommunikation är en viktig framgångsfaktor både i det förebyggande och det skadeavhjälpande arbetet.

Den anlagda branden i sparbanken i Osby rönte stora rubriker i pressen runt om i Sverige. Häromdagen hamnade en tankbil med diesel i diket i Visseltofta. Även på mindre orter sker olyckor och bränder, vilket gör att Räddningstjänsten måste kunna lösa både enklare utryckningar och mer komplicerade händelser, oavsett det geografiska läget. I Osby kommun kommer cirka 450 larm om året.

Räddningstjänsten koncentrerar sig mycket på förebyggande arbete i form av tillsyn, tillståndsgivning, sotning och brandskyddskontroll för att öka brandskyddet i samhället och i hemmet.

Privatpersoner och företag har ett eget ansvar för sitt brandskydd. Räddningstjänsten har till uppgift att stötta med råd, information och utbildning för att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar. Det finns nationella mål som säger att färre ska omkomma eller skadas i bränder och egendomsskadorna ska minska. I Sverige omkommer, som regel mellan 70 och 100 personer, i bränder om året. Detta är alltså en siffra man strävar efter att minska.

Enligt lagen om skydd mot olyckor, som kom 2004, ska kommunen även verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta även om huvudansvaret kan ligga hos en annan aktör som till exempel Trafikverket när det gäller trafikolyckor.

Brandingenjörens arbetsområde spänner över brett fält

Det förebyggande arbetet är något Helle Unosdotter kommer att fördjupa sig i här i Osby kommun. Helle är nyanställd brandingenjör, ursprungligen från Bjärlöv utanför Kristianstad, men kommer närmast från Jönköping där hon arbetat med förebyggande frågor på både Räddningstjänsten, Länsstyrelsen och inom Landstinget. Hon har gjort riskanalyser, tillsyn, arbetat operativt och ingått i lednings- och stabsarbete. På fritiden blir det en hel del träning och friluftsliv, gärna fjällvandring eller paddling.

Det är ett brett område Räddningstjänsten ska täcka – det kan handla om

  • bränder
  • trafik- eller tågolyckor
  • explosioner
  • drunkningar
  • sjukvårdslarm (i väntan på ambulans)
  • utsläpp av farliga ämnen
  • extrema vädersituationer.

För brandingenjör eller insatsledare är det viktigt att se till helheten, kunna bedöma vilka hjälpbehov som finns och hitta lösningar tillsammans med räddningsstyrkan.

– Vi jobbar som ett lag även om vi har olika roller och slutresultatet beror på laginsatsen från alla berörda. Även drabbade, andra aktörer som poliser och sjukvårdare och ibland frivilliga kan vara delaktiga i en räddningsinsats. Därav blir kommunikationen så viktig, för att vi ska ha samma bild av situationen och jobba mot gemensamma mål.

– Just att samverka, att samarbeta med andra aktörer innebär att tillgängliga resurser används optimalt. Under en räddningsinsats kan en aktör vara underbemannad, medan en annan för stunden har mer resurser.

Genom att ta ett ökat ansvar som går utanför de ordinarie uppgifterna och våga be om hjälp och erbjuda hjälp prestigelöst kan man komma långt. När den egna kompetensen inte räcker till får man ta hjälp av sakkunniga inom ett särskilt område, som tankbilsolyckan där diesel rann ut i marken. Då tog vi naturligtvis hjälp av våra miljöinspektörer, för att bedöma riskerna för miljöpåverkan, förklarar Helle. Vidare larmades efter förstärkning från Räddningstjänsten i Perstorp, som är specialutbildade på att pumpa brandfarlig vätska.

Att förhindra bränder med dödlig utgång – ett nationellt mål

Under 2014 har 76 personer omkommit i 69 bränder varav 68 personer omkom i brand i sin bostad. Rökning är den enskilt vanligaste orsaken till dödsbränder i Sverige.

När det brinner bildas det en stor mängd giftiga brandgaser. Det krävs inte särskilt många andetag i sådan miljö innan vi blir koloxidförgiftade och medvetslösa. Det blir dessutom mycket svårt att orientera sig i röken, vilket påverkar möjligheten att ta sig ut i tid.

Som regel är vi svenskar ganska bra på att se om våra hus. Ibland kallas vi till och med trygghetsnarkomaner. De flesta privatpersoner har brandvarnare i sina bostäder och en del har även brandsläckningsutrustning. Men i samband med dödsbränder har man upptäckt att brandvarnare ibland har monterats ner och ligger på en hylla eller att batteriet är borttaget.

Här kan du läsa mer om brandvarnare och få goda råd om hur du skapar en säkrare bostad, på Boverkets hemsida.

Samhällets inriktning är att äldre personer och personer med vissa funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att bo kvar i sin bostad så länge som möjligt. De ska få individuellt anpassat stöd i form av vård, omsorg, hjälpmedel och anpassning av bostaden. Det brandskydd som bygglagstiftningen ställer krav på förutsätter att den boende själv kan agera och sätta sig i säkerhet i händelse av brand, vilket inte alltid är fallet. Fysiska och psykiska begränsningar, demens samt drog- eller alkoholpåverkan är vanliga inslag i samband med dödsbränder. Brandskyddet måste därför anpassas efter individens förutsättningar.

Konkreta mål och samarbete viktigt för att lyckas

– Det är jätteviktigt att vi samarbetar mellan förvaltningar och med andra aktörer utanför de kommunala, tillsammans med den enskilde och anhöriga till denne. För att lyckas med att förebygga bränder är det viktigt att man sätter upp konkreta och genomförbara mål. Att börja prata om samarbete är en bra start, men resulterar inte i ett ökat skydd. Vi måste driva projekt och hitta rutiner och lösningar tillsammans som fungerar i praktiken.

Genom att göra riskinventeringar och analyser kan vi försöka kartlägga behov och föreslå åtgärder. Mycket handlar om kunskap och engagemang, men även om att avsätta tillräckliga resurser i form av arbetstid. Om hemtjänstpersonalen till exempel hittar brännmärken eller vidbränd mat på spisen hemma hos en brukare ska man automatiskt tänka att det finns ett extra behov. I sådana fall kan särskilda lösningar som speciallakan, spisvakter eller en mobil sprinkleranläggning bli aktuella menar Helle.

En del kommuner kopplar ihop brandvarnare med trygghetslarmet för att räddningstjänsten snabbt ska kunna vara på plats och hjälpa den drabbade.

Kommunen är skyldiga, enligt lagen om skydd mot olyckor, att inför varje ny mandatperiod ta fram ett förslag på handlingsprogram. Där ska dels den operativa förmågan vid utryckningar framgå och dels målet för den förebyggande verksamheten beskrivas. Helle kommer tillsammans med kollegorna på Räddningstjänsten under 2015 följa upp och utvärdera målen och resultaten från föregående mandatperiod för att kunna utveckla arbetet i det nya handlingsprogrammet. Det övergripande målet är att Alice och Kalle ska vara säkra och känna sig trygga oavsett om de är 7 eller 77 år gamla.

Bild