Osby logotyp i mobilmeny
Osby kommun
Translate

Kommunalt vatten och avlopp

I Osby kommun sköter Skåne Blekinge Vattenstjänst AB (SBVT) driften av kommunens VA-anläggningar. De ansvarar för att cirka 3400 VA-kunder får rent dricksvatten i sina kranar, samt tar hand om avloppsvattnet.

Kommunalt vatten - Dricksvatten

Osbys dricksvatten kommer från ytvatten. Vattnet klassas som ett mjukt vatten med ett värde på ca 4 dH°. 

I Osby har vi fem kommunala vattenverk, Maglaröd som försörjer Osby tätort, Lönsboda, Killeberg, Hökön och Visseltofta. Totalt produceras det 790 000 m³ dricksvatten från dessa vattenverk varje år.

I Osby och Lönsboda håller vi trycket i ledningarna med hjälp av vattentorn, dessa fylls under natten när förbrukningen är låg. Dricksvattnet i Osby håller ett pH 8,3 och har en hårdhet på 4,3 dH° tyska hårdhetsgrader vilket räknas som mjuktoch det gör att man behöver mindre tvättmedel när man doserar det i tvättmaskinen. Dricksvattnet i Lönsboda, Killeberg och Hökön håller ett pH mellan 8,1 och 8,3 och anses som medelhårt. Visseltoftas dricksvatten håller ett pH på 7,7 och har en hårdhet på 3,0 dH° (tyska hårdhetsgrader).

En stor del av kostnaderna för dricksvattenproduktion utgörs av el-energin och tillsammans förbrukar kommunens vattenverk el-energi för nästan 1 miljon kronor per år, den näst största kostnaden för dricksvattenproduktionen står kemikalier för, dessa används för att rena vattnet och för att justera pH.

Varför blir det dyrare med vatten?

Dricksvatten är en oändlig resurs, men ändå inte! Låter det motsägelsefullt?

Vi tar för givet att dricksvattnet alltid är hälsosamt och gott men det kan det bara vara för kommande generationer om vi är rädda om denna resurs som vi lånar av våra barn. Vår planering med avseende på dricksvattenförsöjning sträcker sig över flera generationer och bland annat skydd av befintliga och tänkbara dricksvattentäkter är kostsamt. Föroreningar i mark och utvinning av naturgrus från grusåsar gör att det blir ännu svårare och dyrare att framställa dricksvatten i framtiden, åtgärder idag är kostsamma men alternativen är ännu dyrare. Ett argument man hör ibland är: "men i framtiden kan man säkert framställa dricksvatten ur havsvatten eller förorenat vatten" det är sant men det kostar stora mängder energi att rena ett smutsigt vatten och det är inte hållbar planering!

Sök gärna på nätet efter "Planera för dricksvatten" på livsmedelsverkets hemsida för mer information.

Vattenläcka

Om vattenläckan är inomhus bör du stänga ventilen före vattenmätaren och tillkalla en VVS-firma. Är vattenläckan på tomtmark ring till SBVTs växel, tel: 010-211 97 00 (vardagar 08.00-16.00). Övrig tid ber vi er ringa till SBVTs beredskapstelefon för vatten och avlopp, tel: 010-211 97 90, för att få ledningen stängd i gatan. Tillkalla sedan en VVS-firma om du inte själv klarar av reparationen.

Missfärgat vatten

Kan bero på att rost från ledningen följer med vattnet efter en reparation eller om fastigheten stått oanvänd en tid. Det är i regel inte hälsovådligt, men spola en stund tills vattnet blir klart igen så är det ingen fara. Demontera gärna silen som sitter på kranen under tiden för spolningen.

Varför kommer det inget vatten ibland?

Inget varar för evigt och ventiler samt ledningar måste bytas ut eller repareras. Ofta försöker vi inom VA att märkas så lite som möjligt men ibland måste vi stänga vattnet för större reparationer.

Vitt vatten

En orsak kan vara luft i ledningen. Spola en stund och avvakta. Är problemet kvar efter ett dygn kontakta kommunen, troligtvis behöver vi då avlufta ledningen.

Konstig smak och lukt på vattnet

Spola ur systemet om det stått oanvänt en tid. Hjälper inte det så kontakta SBVTs växel, tel: 010‑211 97 00. Dricksvatten är ett av de livsmedel som är mest kontrollerat av alla livsmedel. Om en avvikelse från det normala upptäcks meddelas konsumenterna omedelbart, t.ex. via lokalradion om vad som hänt och vad man bör göra.

Vad kostar vattnet?

Du betalar cirka 3 öre per liter för ditt dricksvatten. Då får du det fritt levererat hem i kranen. Dessutom ingår rening av avloppsvattnet och omhändertagande av slammet. Jämför gärna med vad vatten på flaska kostar, det måste du dessutom gå till affären och inhandla och sedan bära hem.

Självavläsning vattenmätare

Vattenmätaren bör läsas av minst 1 gång per år och resultatet kan skickas till VA-avdelningen på flera sätt, det enklaste är att använda det självavläsningskort VA-avdelningen skickar ut årligen. Det är viktigt att läsa av sin vattenmätare med jämna mellanrum av flera skäl, läckande kranar och toalettstolar upptäcks i tid. Även ändrade familjeförhållanden gör att förbrukningen kan avvika från vår beräknade.

Ett annat alternativ är att skicka ett mail till info@sbvt.se med de siffror ni läst av på mätaren. För att veta vilken mätare som avses måste vi även få reda på mätarnummer (står på ringen runt glaset) samt ert namn. Det går även bra att ringa 010-211 97 80 och prata med vår kundtjänst så lägger de in siffrorna direkt.

Restriktioner för att använda dricksvatten till bevattning

På sommaren vill alla ha en prunkande trädgård och en grön gräsmatta, till det använder vi ofta dricksvatten. Länsstyrelsen har i uppgift att se till att vi använder våra naturresurser på ett ansvarsfullt sätt, därför inför de ofta restriktioner runt användandet av grundvatten för bevattning under tider med lite nederbörd. Detta gäller alla, särskilt större jordbruk och kommuner eftersom vi är stora brukare av vatten.

Kommunen kan dessutom vilja begränsa användandet av dricksvatten vid till exempel större läckor på ledningsnätet. Framställande av dricksvatten kräver dessutom elkraft och kemikalier och i kommunens miljömål står det att "hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö" är prioriterat.

TIPS! Koppla stuprör till tunnor och vattna med detta istället, detta vatten är gratis och dessutom belastas dagvattennätet mindre och risken för källaröversvämning minskar.

Kommunalt avlopp

Det finns idag fem reningsverk i kommunen som tillsammans behandlar ca 1 600 000 m³ avloppsvatten om året. De orter som har vattenverk har även avloppsreningsverk.

De större reningsverken består av fyra väsentliga delar:

  • Grovrens, här avskiljer vi plast, sand, tops, sanitetsbindor och sånt som egentligen inte skall komma till reningsverket.
  • Biologisk rening, i den biologiska delen tilför vi luft så att de nyttiga bakterierna får syre och kan bryta ner organiskt material.
  • Kemisk rening, här tillför vi fällningskemikalier som blandas in och dessa gör att framför allt fosfor från steget innan klumpar ihop sig och bildar ett slam.
  • Sedimentationsbassänger, här avskiljer vi de sista resterna av slammet som sjunker till botten. Det färdigrenade spillvattnet skickas ut i recipienten (det vattendrag som tar emot det renade spillvattnet) och slammet som bildas i processen skickas vidare för avvattning. Efter avvattning sprids slammet på åkrar eller på salix-odlingar.

Vad får jag hälla i avloppet?

Det som i dagligt tal kallas avlopp får bara innehålla fekalier, urin samt tvätt och sköljvatten från hushållet, allt som avviker från detta är en förorening och denna förorening är inte reningsverket konstruerat för.

Vad får jag INTE hälla i avloppet?

Fett, lösningsmedel, oljor (varken vegetabiliska eller petroleumbaserade), färgrester (gäller även vattenbaserad färg!).

Läkemedel hör INTE hemma i avloppet utan skall lämnas till närmaste apotek.

Bortsett från de miljöeffekter som föroreningarna bidrar till så ökar dessa även kostnader för bland annat slamhantering och dessa kostnader återspeglas sedan i VA-Taxan.

Slutsats: Tänker vi till INNAN vi häller saker i avloppet som inte hör hemma där så kan vi minska framtida kostnader dvs. räkningen för vatten & avlopp blir inte lika hög!

TIPS! Ställ in en papperskorg i badrummet så minskar risken att "fel" saker hamnar i avloppet.

Skåne Blekinge Vattentjänst AB

Bruksgatan 1 A
295 31 Bromölla
Tel växel: 010-211 97 00
www.sbvt.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Felanmälan vatten och avlopp efter kontorstid: 010-211 97 90