På osby.se används kakor, bl.a. för anonym statistik. Du hjälper oss att göra en bättre webb om du accepterar kakor.

Du är här: Hem / Nyhetslistan / Vakö myr 25 år efter branden
Lyssna

Vakö myr 25 år efter branden

2017-07-06

Bild och karta över Vakö myr
Vakö myr med det 6 km2 stora öppet mosseplanet sett från Småland.
Foto: Osby kommun Karta: Länsstyrelsen i Kronoberg. För större karta klicka här.

 

Måndag den 10 juli är det 25 år sedan den stora myrbranden på Vakö myr – en av Sydsveriges största kalmyrar. Vad har hänt med naturen under de 25 år som passerat sedan branden? Här berättar kommunens ekolog Agne Andersson om branden och tiden efter den.

Det är 25 år sedan den stora myrbranden då 15 km2 stod under lågor. Branden startade den 10 juli 1992. Det var extremt torrt i markerna och med vinden spred sig branden snabbt norrut.

Fronten var ett par hundra meter bred men ändå hanterbar. Men så hände det som inte fick hända. Vinden vände till västlig och tilltog i styrka. Fronten blev nu plötsligt ett par kilometer bred. Det tog nästan en vecka innan branden var under kontroll. Då hade ett skogsområde på cirka 15 kvadratkilometer bränts ned.

Först framåt hösten slutade det pyra i myren. Räddningsstyrkor från hela Sydsverige bekämpade branden som fick mycket uppmärksamhet i media. Räddningstjänster från 46 kommuner och över 1 000 personer jobbade med släckningen.

Vad har hänt med naturen under de 25 år som har gått sedan branden?

Vid en skogsbrand förändras konkurrensen mellan arterna avsevärt. Många arter försvinner direkt efter brand och ersätts av andra arter. En stor mängd arter gynnas av brand genom ökade möjligheter till etablering, minskad konkurrens och ökad födotillgång. Dessutom finns några arter som är direkt beroende av bränder.

Hur växtligheten kommer att se ut efter en brand avgörs huvudsakligen av brandens intensitet och bränningsdjup samt om det finns livskraftiga frön eller rötter kvar efteråt. Skogsbränder ger förutsättningar för många frön att gro, som hallon, ljung och vissa brandspecialiserade nävor. Om enbart mineraljorden under humuslagret finns kvar blir det arter som sprids med vinden som dominerar till en början. Exempelvis mjölkört, tall, björk och björnmossa etablerar sig ofta snabbt.

Många arter som är direkt brandgynnade kom direkt till den ännu brinnande marken. Röklukt som kändes ända bort i Baltikum lockade en liten knäpparbagge att flyga hela vägen för att lägga sina ägg i den ännu heta marken.

Mängden insekter och den döda veden lockade dit fåglar som den vitryggiga hackspetten. Konkurrenssvaga mossor ersatte de tidigare arterna. Många svamparter som är brandgynnade hittades t.ex blekgul skålsvamp Anthracobia maurilabra , den orange tät gyttrade skålsvampen Anthracobia melaloma, slätsporig brandskål Peziza violacea och rotmurklan Rhizina undulata som uppträdde nästan marktäckande på några platser.

Så småningom kommer de tidigare vanliga arterna tillbaka och området övergår successivt till att se ut som en ”vanlig” myr igen. Man kan dock fortfarande se både lågor, det vill säga fallna träd på marken, och stående döda träd efter 25 år.

Vill du besöka myren? Se vägbeskrivning på Länsstyrelsens hemsida.

Nyhetsarkiv

Sidan uppdaterad: 2017-07-06

Kontakt