På osby.se används kakor, bl.a. för anonym statistik. Du hjälper oss att göra en bättre webb om du accepterar kakor.

Du är här: Hem / Nyhetslistan / Tips: Naturnära utflyktsmål i kommunen
Lyssna

Tips: Naturnära utflyktsmål i kommunen

2017-07-11


Jungfru Maria Nycklar är en av våra vanligaste orkidéer. I Kylen kan du se gott om sådana.

I vår natursköna kommun finns massor av fina utflyktsmål. Vill du se vackra orkidéer är det just nu en bra period att besöka Kylen. Men detta är bara ett av alla smultronställen. Här får du tips om fler, från vår kommunekolog Agne Andersson. Perfekt när du vill ut på en somrig picknick.

Visseltofta, Gräsljunga

Gräsljunga, Horsaryet

Längs Helge å, vid Gräsljunga, finns en gammal slåttermad som åter har tagits i bruk. Maden är inte påverkad av kväve och har lång hävdkontinuitet. Vegetationen är hävdberoende och här växer klockljung, ängsfryle, stagg, knägräs, trådstarr, harstarr, brunven, granspira, ärtstarr, klockgentiana, jungfru Marie nycklar m fl. Bruket av slåttermader har relativt stort agrarhistoriskt värde. Fortsatt slåtter är nödvändigt för bibehållande av värden.

Mycket vackra våtmarker och fuktiga betesmarker finns vid Gräsljunga intill Helge å, på gränsen till Kronobergs län. Närmast ån finns en fuktäng av gräs- och lågstarrtyp med bl a hundtstarr, blåtåtel, hirsstarr, krypvide, ängsull och kärrsilja. På den torra marken i söder finns gräshedsvegetation med pillerstarr, stagg, knägräs, ängsvädd och borsttåg. Floran har lång hävdkontinuitet och är ej kvävepåverkad.

Visseltofta

Landskapet närmast Visseltofta är ett öppet odlingslandskap. Medeltidskyrkan ligger på en höjd mitt i byn och prästgården i nära anslutning därtill. Bebyggelsen är av traditionellt äldre mönster och flera gårdar är väl bibehållna. Över Lillån löper två stenvalvsbroar. Runt Visseltofta finns varierad skog.

Kungskällan

Längs vägen Visseltofta - Verum, strax söder om Visseltofta by, finns ett relativt stort ädellövsområde med gamla träd och en del högstubbar. Här förekommer bl a lunglav, bokvårtlav och laven parasitspik, de två sistnämnda är hänsynskrävande. Högstubbarna är av stor vikt för vedlevande insekter. Området hyser ett stort antal ovanliga storsvampar t.ex fjällig spindelskivling (hotkategori 2), fjällsopp och liten stinksvamp. Närheten till Visseltofta gör att området är ett uppskattatströvområde.

Området besöks lämpligast i augusti då klockgentianan blommar och svampen börjar komma upp.


Kungskällan hyser ett stort antal ovanliga storsvampar t.ex fjällig spindelskivling (hotkategori 2), fjällsopp och liten stinksvamp.Gotlandsag (till höger) finner du i Kylen.

Svanshalssjön och Kylen                                                                                                                       

Svanshalssjön är en djup, skiktad och relativt näringsrik sjö som avviker från områdets andra sjöar på så sätt att den är försurningsmässigt ganska stabil. Sjön ligger i gränszonen mellan två stora gnejs- och granitbergmassor. Mellan dessa kan grundvatten tränga upp. Detta kan vara en förklaring på stabiliteten, vilket också skulle kunna förklara varför det kalkkrävande gotlandsaget Cladium mariscus har ett fint bestånd i ett kärrparti på nordöstra stranden. Gotlandsag är det största av våra halvgräs och kan bli över två meter hög. Strået är mångbladigt, nästan trint och har hårda gulaktiga ansvällningar. De grågröna bladen är omkring 15 millimeter breda, hårda, kölade och i kanten mycket vasst sågade. Blomställningen är högre än bladen, grenig, med små ljusbruna ax som sitter samlade i huvudlika gyttringar. Under kvartärtiden hade agen en vid utbredning över stora delar av Syd- och Mellansverige och var betydligt vanligare än idag. Detta är en av få växtplaser för gotlandsag i Skåne. Den insektsätande dybläddran och nordnäckros är andra ovanliga arter som påträffas i sjön.

Kylen

 I byn Kylen, finns en mycket fin slåttermad som sluttar svagt ned mot Simontorpaån. Maden har hävdats på senare tid vilket gynnat blommorna. Floran är rik och inte påverkad av kväve. Den uppvisar arter som indikerar lång hävdkontinuitet med rik förekomst av jungfru Marie nycklar. Här finns också darrgräs, ängsvädd, stenmåra, hirsstarr, kärrsälting, smörbollar, ängsskallra och stjärndaggkåpa.

Områdena kan med fördel besökas i början av juli då tusentals orkideér och gotlandsag blommar.

Gullarp                                                     

I byn Gullarp, söder om vägen, finns en gammal lövängsrest. Hasseln står mycket tät. På en del ställen är dock krontäckningen glesare och här förekommer arter som indikerar lång hävdkontinuitet och ringa kvävepåverkan, bl a vårbrodd, stagg, vårlök, svalört, gullpudra, skogsnäva, humleblomster, gökärt och smörbollar. I trädskiktet finns ask och ek och på någon stam finns rosa lundlav samt almlav, båda med på rödlistan. Inom området finns en naturminnesförklarad ek ”Gullarpseken”, en hybrid med hela blad.

Gullarps ängar

Gullarps ängar är flacka slåttermader eller sidovallsängar belägna vid Helge å. Maderna utgör en rest av vidsträckta våtmarker från svunna tider och kan härledas till järnåldern. Gullarps ängar är nyrestaurerad under 2016. Ängarna är kulturskapad gräsmark som inte plöjs med plog eller gödslas. Ängen sköts så att man kan torrlägga den vid slåtter på sensommaren. Vegetationen varierar något mellan våta och torrare partier. Floran är karakteristisk för en ogödslad och hävdad våtmark med en dominerande förekomst, på de våta partierna, av bl a hirsstarr, trådtåg, ängsull och brunven. I de torrare partierna finns ängsvädd, kärrsilja, revsmörblomma, älggräs och ängsruta. Här finns goda betingelser för vadare, gäss och änder. Slåttermarken har ett stort kultur- och agrarhistoriskt värde. Gullarps ängar kan besökas året om.

Vyssle myr, Västermyr och Åbrolla

klockljung och myrlilja
Myrlilja och klockljung.

Myrarna är stora och relativt opåverkade myrområde. Tydliga vidsträckta mosseplan höjer sig tydligt innanför de blöta laggkärren. Mängden av fastmarksöar, som har vildmarkskaraktär, är stor. På myren möts den västliga arten myrlilja och den östliga arten skvattram. Nordliga arter som trana, ljungpipare och grönbena häckar årligen på myren. Ett besök en vårkväll kan ge fågelskådaren en upplevelse. Alla Skånes mes - och hackspettarter kan ses. I skogsdungarna runt myren har sannolikt Skåne sina bästa förekomster av sparv- och pärluggla. Tjäder och orre finns regelbundet och om man har tur hörs även järpe. Hela området är naturreservat. På en skogsås i myrens södra del kan man finna plattlummer.

Myrlilja och klockljung kan man se juli - augusti


Vyssle Myr.

Åbrolla                              

På vägen mot myrarna kan man stanna till i Åbrolla. Kring byn Åbrolla finns ett välbevarat kulturlandskap, som skapats av människan, hennes djur och redskap. En välbevarad 1700-talsgård ger bymiljön sin prägel. Lövängsrester, betesmarker och små åkerlappar avlöser varandra. På de gamla askarna växer de sällsynta och rödlistade lavarna lunglav och almlav. Bland floran kan noteras bl a grönvit nattviol och källarv. Bibehållen hamling och underhåll av byggnader samt betning är av största vikt.

 

Örnanäs och Nytebodaskogen

Skånes hittills enda kulturreservat. Området har inte förändrats mycket de senaste århundraden. Vackra stenmurar både i skogen och runt inägorna, sammanlagt ca. 8700 meter total längd vittnar om ett slitsamt leverne. Detta stora område är sannolikt ett av de enda kvarvarande naturskogsområdena med granblandskog i Skåne. Artrikedomen är stor både vad det gäller flora - och fauna. Speciellt vill jag framhäva rikedomen av linnea, denna vackra och med sin doft så ljuvliga ört. Det finns hög förekomst av lågor, högstubbar, ”jättegranar”, inslag av senvuxna ekar, bokar och hassel samt gott om kontinuitetsindikerande örter, svampar, lavar och mossor.

Nytebodaskogen

Nytebodaskogen
Nytebodaskogen

Området är det redan skyddade naturreservatet Nytebodaskogen med Kroksjön och Lommagylet. Nytebodaskogen är en mycket gammal barrblandskog som uppstått efter svedjebränning som troligen skedde i lövskog. Även här växer linnea. En av Skånes säkraste platser för pärluggla.

Platserna kan besökas året om.

Nyhetsarkiv

Sidan uppdaterad: 2017-07-11