På osby.se används kakor, bl.a. för anonym statistik. Du hjälper oss att göra en bättre webb om du accepterar kakor.

Du är här: Hem / Boende, miljö & trafik / Vatten & avlopp / Kommunalt vatten och avlopp
Lyssna

Kommunalt vatten och avlopp

Dricksvatten

I Osby har vi fem kommunala vattenverk, Maglaröd som försörjer Osby tätort, Lönsboda, Killeberg, Hökön och Visseltofta.

I Osby och Lönsboda håller vi trycket i ledningarna med hjälp av vattentorn, dessa fylls under natten när förbrukningen är låg. Dricksvattnet i Osby håller ett pH 8,3 och har en hårdhet på 4,3 dH° tyska hårdhetsgrader vilket räknas som mjuktoch det gör att man behöver mindre tvättmedel när man doserar det i tvättmaskinen. Dricksvattnet i Lönsboda, Killeberg och Hökön håller ett pH mellan 8,1 och 8,3 och anses som medelhårt. Visseltoftas dricksvatten håller ett pH på 7,7 och har en hårdhet på 3,0 dH° (tyska hårdhetsgrader).

En stor del av kostnaderna för dricksvattenproduktion utgörs av  el-energin och tillsammans förbrukar kommunens vattenverk el-energi för nästan 1 miljon kronor per år, den näst största kostnaden för dricksvattenproduktionen står kemikalier för, dessa används för att rena vattnet och för att justera pH. Energibesparande åtgärder har under åren 2010 till 2012 resulterat i kostnadsbesparingar på 1000-tals kWh, se diagram i höger marginal.

Varför blir det bara dyrare med vatten?

Dricksvatten är en oändlig resurs, men ändå inte! Låter det motsägelsefullt?

Vi tar för givet att dricksvattnet alltid är hälsosamt och gott men det kan det bara vara för kommande generationer om vi är rädda om denna resurs som vi lånar av våra barn. Vår planering med avseende på dricksvattenförsöjning sträcker sig över flera generationer och bland annat skydd av befintliga och tänkbara dricksvattentäkter är kostsamt. Föroreningar i mark och utvinning av naturgrus från grusåsar gör att det blir ännu svårare och dyrare att framställa dricksvatten i framtiden, åtgärder idag är kostsamma men alternativen är ännu dyrare. Ett argument man hör ibland är: "men i framtiden kan man säkert framställa dricksvatten ur havsvatten eller förorenat vatten" det är sant men det kostar stora mängder energi att rena ett smutsigt vatten och det är inte hållbar planering!

Sök gärna på nätet efter "Planera för dricksvatten" på livsmedelsverkets hemsida för mer information. Eller klicka på länken till höger.

 Vattenläcka

Om vattenläckan är inomhus bör du stänga ventilen före vattenmätaren och tillkalla en VVS-firma. Är vattenläckan på tomtmark ring till SBVTs växel, tel: 010-211 97 00 (vardagar 08.00-16.00). Övrig tid ber vi er ringa till SBVTs beredskapstelefon för vatten och avlopp, tel: 010-211 97 90, för att få ledningen stängd i gatan. Tillkalla sedan en VVS-firma om du inte själv klarar av reparationen.

Missfärgat vatten

Kan bero på att rost från ledningen följer med vattnet efter en reparation eller om fastigheten stått oanvänd en tid. Det är i regel inte hälsovådligt, men spola en stund tills vattnet blir klart igen så är det ingen fara. Demontera gärna silen som sitter på kranen under tiden för spolningen.

Varför kommer det inget vatten ibland?

Inget varar för evigt och ventiler samt ledningar måste bytas ut eller repareras. Ofta försöker vi inom VA att märkas så lite som möjligt men ibland måste vi stänga vattnet för större reparationer, se PDF-dokumentet till höger som heter "Varför kommer det inget vatten ibland?" så får man en bild av hur det kan se ut "i gropen" före och efter insatsen.

Vitt vatten

En orsak kan vara luft i ledningen. Spola en stund och avvakta. Är problemet kvar efter ett dygn kontakta kommunen, troligtvis behöver vi då avlufta ledningen.

Konstig smak och lukt på vattnet?

Spola ur systemet om det stått oanvänt en tid. Hjälper inte det så kontakta SBVTs växel, tel:010-211 97 00.
Dricksvatten är ett av de livsmedel som är mest kontrollerat av alla livsmedel. Om en avvikelse från det normala upptäcks meddelas konsumenterna omedelbart, t.ex. via lokalradion om vad som hänt och vad man bör göra.

Vad kostar vattnet?

Du betalar knappt 3 öre per liter för ditt dricksvatten. Då får du det fritt levererat hem i kranen. Dessutom ingår rening av avloppsvattnet och omhändertagande av slammet. Jämför gärna med vad vatten på flaska kostar, det måste du dessutom gå till affären och inhandla och sedan bära hem.

Självavläsning vattenmätare

Vattenmätaren bör läsas av minst 1 gång per år och resultatet kan skickas till VA-avdelningen på flera sätt, det enklaste är att använda det självavläsningskort VA-avdelningen skickar ut  årligen. Det är viktigt att läsa av sin vattenmätare med jämna mellanrum av flera skäl, läckande kranar och toalettstolar upptäcks i tid. Även ändrade familjeförhållanden gör att förbrukningen kan avvika från vår beräknade.

Ett annat alternativ är att skicka ett mail till info@sbvt.se med de siffror ni läst av på mätaren. För att veta vilken mätare som avses måste vi även få reda på mätarnummer (står på ringen runt glaset) samt ert namn.

Det går även bra att ringa 010-211 97 80 och prata med vår kundtjänst så lägger de in siffrorna direkt.

Se filmen om MITT VATTEN! Sök filmen på Youtube!

Kommunalt avlopp

De orter som har vattenverk har även avloppsreningsverk.

De större reningsverken består av 4 väsentliga delar:

Grovrens, här avskiljer vi plast, sand, tops, sanitetsbindor och sånt som egentligen inte skall komma till reningsverket.

Biologisk rening, i den biologiska delen tilför vi luft så att de nyttiga bakterierna får syre och kan bryta ner organiskt material.

Kemisk rening, här tillför vi fällningskemikalier som blandas in och dessa gör att framför allt fosfor  från steget innan klumpar ihop sig och bildar ett slam.

Sedimentationsbassänger, här avskiljer vi de sista resterna av slammet som sjunker till botten. Det färdigrenade spillvattnet skickas ut i recipienten (det vattendrag som tar emot det renade spillvattnet) och slammet som bildas i processen skickas vidare för avvattning. Efter avvattning sprids slammet på åkrar eller på salix-odlingar.

Vad får jag hälla i avloppet?

Det som i dagligt tal kallas avlopp får bara innehålla fekalier, urin samt tvätt och sköljvatten från hushållet, allt som avviker från detta är en förorening och denna förorening är inte reningsverket konstruerat för. För barn (och andra nyfikna) finns bland annat spel och pyssel på länken till höger som heter Latrino.nu.

Vad får jag INTE hälla i avloppet?

Fett, lösningsmedel, oljor (varken vegetabiliska eller petroleumbaserade), färgrester (gäller även vattenbaserad färg!).

Läkemedel hör INTE hemma i avloppet utan skall lämnas till närmaste apotek. Se även länk till höger som berättar om "uppströmsarbetet" dvs. hur kan vi minska mängden gifter i vårt gemensamma avlopp.

Bortsett från de miljöeffekter som föroreningarna bidrar till så ökar dessa även kostnader för bland annat slamhantering och dessa kostnader återspeglas sedan i VA-Taxan.

Slutsats: Tänker vi till INNAN vi häller saker i avloppet som inte hör hemma där så kan vi minska framtida kostnader dvs. räkningen för vatten & avlopp blir inte lika hög!

TIPS!

Ställ in en papperskorg i badrummet så minskar risken att "fel" saker hamnar i avloppet.

Tillskottsvatten

Tillskottsvatten är det vatten som INTE skall komma i spillvattenledningen, oftast är det felkopplade stuprör eller dränering av husgrund. Detta vatten kostar stora summor att rena (det var ju rent innan det blandades med spillvatten!). Vid filmning av ledningsnät visar detta sig som klart vatten som rinner 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Se filmen TILLSKOTTSVATTEN i kolumnen till höger. 

Certifiering av slam = detektivarbete

Till ett reningsverk kommer avloppsvatten som innehåller olika ämnen, några ämnen kan återanvändas, till exempel närsalter typ fosfor och kväve. Tyvärr kommer det även annat till reningsverket och dessa föroreningar så som t.ex. tungmetaller och mediciner går ofta rätt igenom ett reningsverk och hamnar i det slam som bildas som restprodukt eller så går det ut i vattenfasen och kan där påverka fiskar, musslor och annan fauna i våra sjöar. 

Ett p-piller plåster som är förbrukad innehåller cirka 400 mg etinylöstradiol kvar som kan förorenar 4 miljoner liter vatten om plåstret spolas ner i toaletten. Kommunala reningsverk och enskilda avloppsbrunnar är inte byggda för att rena avloppsvattnet från medicinrester.

För att kunna återföra slam till åkermark (med näringsämnen fosfor & kväve) måste VA-avdelningen börja mäta och analysera föroreningar ute på avloppsnätet. Till hjälp kommer vi att ha portabel provtagningsutrustning och på så sätt spåra punktkällor av föroreningar som gör att slammet från reningsverket inte går att sprida på åkrar. 

Ledningarna med avloppsvattnet går ofta i gatan och brunnslocken måste vi öppna vid dessa mätningar så vi ber om ursäkt för eventuella störningar i trafiken detta kan medföra.

Avfallskvarn när man har kommunalt avlopp

Montering av avfallskvarn är populärt men inte tillåtet utan medgivande från huvudman (VA-avdelningen Osby kommun, se ABVA sidan 5 punkten 9). Matavfall är just det; avfall, och ska inte tillföras avloppsledningsnätet. Matrester bildar svavelväte i ledningsnätet som fräter sönder betongrören, detta medför att vi behöver byta ut ledningsnätet oftare än beräknat och det kostar stora pengar. Dessa kostnader måste tas ut från VA-kollektivet och gör att kommunalt vatten och avlopp blir ännu dyrare i framtiden.

Ett annat problem som kan uppstå vid montering av avfallskvarn på ett ledningsnät som inte är byggt för det är problem med dålig lukt, detta kan uppstå efter en tid i det hus som kvarnen sitter i men även i hus längre "ner" på ledningen vilket kan påverka grannsämjan negativt.

Riktlinjer från Svenskt Vatten hittar ni i kolumnen till höger.

Restriktioner för att använda dricksvatten till bevattning

På sommaren vill alla ha en prunkande trädgård och en grön gräsmatta, till det använder vi ofta dricksvatten. Länsstyrelsen har i uppgift att se till att vi använder våra naturresurser på ett ansvarsfullt sätt, därför inför de ofta restriktioner runt användandet av grundvatten för bevattning under tider med lite nederbörd. Detta gäller alla, särskilt större jordbruk och kommuner eftersom vi är stora brukare av vatten.

Kommunen kan dessutom vilja begränsa användandet av dricksvatten vid till exempel större läckor på ledningsnätet. Framställande av dricksvatten kräver dessutom elkraft och kemikalier och i kommunens miljömål står det att "hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö" är prioriterat.

TIPS! Koppla stuprör till tunnor och vattna med detta istället, detta vatten är gratis och dessutom belastas dagvattennätet mindre och risken för källaröversvämning minskar.  

Dagvatten

Dagvatten är det vatten som bildas av regn och snösmältning, detta vatten leder vi ut i närmaste vattendrag helt utan rening (i Osbys fall rinner det smutsiga vattnet rakt ut i Osbysjön). Det är därför det är högst olämpligt att tvätta bilen på er uppfart om vattnet rinner ut på gatan och ner i en brunn.

Vi vill ju inte att våra barn skall bada i detta vatten!

LOD

LOD betyder Lokalt Omhändertagande av Dagvatten. Exempel från Linköpings kommun  finns i höger marginal. Ett annat uttryck som används är LUD, Lokalt Utnyttjande av Dagvatten. Detta är ett begrepp som är extra intressant när man har vattenbrist, eller när man inte har råd att använda dyrt dricksvatten t.ex. i trädgården.  

Felanmälan vatten och avlopp utanför kontorstid

Har ni problem med dricksvatten eller avlopp utanför vanlig kontorstid går det bra att felanmäla detta på 010-211 97 90.

Sidan uppdaterad: 2017-06-13

Kontakt VA